Japp! Då va de då dax och föreviga denna kryssning på papper :) Eller rättare sagt i bloggen hehe. Jag vet inte om många visste om det men jag (kakan) fyller år den 21 oktober så vi tänkte köra de här som en födelsedagskryssning. Fira mitt stora nr 25 :P hehe. Och de va väl de hela konceptet med båten, förutom att grabbarna uppträdde på den då :)

Upp med tuppen blev de på morgonen! Mitt tåg gick från Ljusdal vid 10 tiden så ja va uppe redan vid 7 för att fixa de sista, käka osv innan man skulle ner på stationen. Tårtan åkte redan vid 7-8 tiden från Östersund och jag skulle hoppa på hennes tåg i Gävle där jag fick då byta tåg. Jag leta upp henne och sen va vi sociala me varann hela resan mot huvudstaden.
Vi åt och sen mötte upp våra polare när vi kom fram och sen vidare ut mot Viking Line terminalen dit vi kom redan vid 3 tiden. Checkade in gjorde vi på T-centralen så de va ju redan gjort när vi kom dit. Så vi valde att gå upp att sätta oss i cafét på övervåningen tills vi skulle få gå ombord.

Väl ombord leta vi upp våra hytter och allt började. Vi körde vår vanliga resa. Packa upp, käka, handla i taxfreen, duscha och fixa sig. Tror vi gjort den vändan några ggr nu så man kan den väl utantill :)
Sen började festen. Vi hamnade inne i andra hytten (vi hade 2 hytter) och där körde vi lite "jag har aldrig" varpå några frågor om EMD kom upp (inte helt oväntat ^^).
Då kommer några tjejer förbi och vi fick reda på att dom faktiskt kom från Hudiksvall/Gävle området och de va ju lite kul för de är ju mina hemtrakter! :D Vi prata lite me dom sen så trippa dom vidare. Kände mig änna lite som nå "halvkändis" där när dom börjar gorma "Hörrni här är dom! Som har EMD bloggen!" hah :D Lite skojj ^^

Vi gick upp ungefär 1-2 timmar innan grabbarna skulle börja och de hade redan börjat samlats folk framför scen. Så vi tänkte de e lika bra att vi ställer oss där om vi ska få nån bra plats. Annars läre vi hamna bak vid baren. Sagt och gjort så ställer vi oss där. En timme senare är klubben PACKAD me folk. Alla 3 våningarna va fulla me folk (klubben har 3 våningar) och som sagt ända bak till baren vare tjejer i olika åldrar. Jag började tycka synd om tjejen framför mig. För jag är ju ändå lite större än va hon är, både åldersmässigt och kroppsmässigt. Så jag förklarade för hennes mamma (antar jag iaf då hon såg liiite äldre ut) att ja sätter mina händer på varsin sida om henne på kravallstängslet så ja kan hålla emot om de blir mycket tryck. De gick bra till en början tror jag iaf. Tror inte hon led så mycket av trycket.

Grabbarna entrade scen och trycket brev genast större. Jag hade dock inga problem att hålla emot än så länge. Vi sjöng med, knäppte lite kort, studsa och hade jättekul! Kvällen gick rätt snabbt då de bara va 45 min uppträdande. Men de va 45 bra minuter! Eller ja enligt Tårtan iaf. Ja va tvungen att gå därifrån redan efter 30-35 minuter.
Som sagt, trycket ökade och ja kände hur mina armar va på väg att ge vika. Försökte men tillslut sprack det. Grabbarna hoppa upp på räcket till scenen och körde "I'm yours" och då tror ja hela klubben skulle fram till scenen. Trycket blev så kraftigt att min handled vek sig bakåt och jag hörde ett KNAK! Värken började komma, tårarna brände bakom ögonlocken och jag vågade inte ens tänka på va som hände tjejen framför mig när jag inte kunna ta emot längre. Jag berätta för Tårtan att nått är väldigt fel. Kunde inte röra fingrarna pga smärtan och de värkte ända upp i armbågen. Sa till Tårtan att jag måste till sjuksyster. Jag knöka mig ut genom folkhavet och gick iväg till informationen. Dom ringde efter en sjukvårdare som fick kolla på min handled. Den va svullen och öm. Han klämde, vred och tittade på handleden. Frågade om ja kunna röra fingrarna. De gick men de gjorde ont. Fick en kall kompress som jag skulle ha på i 1 timme ca och sen linda dom om min handled. Blev de sämre sa han så la dom till på Åland om ett par timmar och isf kunna dom ta mig till akuten där. Troligtvist handlade det om en spricka i en muskel eller nerv. Fick order om att hålla handen högt och blev ivägskickad med en värktablett till hytten. Men eftersom jag då druckit lite alkohol måsta ja vänta en 4-5 timmar innan ja fick ta tabletten. Sagt och gjort så gick jag iväg till hytten där Tårtan och gänget vänta på mig.
Då ja va lite omtumlad efter allt så gick vi och la oss relativt tidigt medans våra vänner fortsatte natten ute på klubben. Men ja kände att jag inte orkade.


Dagen efter var de tydligen signering. Vi gick dit i tid och jag försökte undvika trängsel med min skadade handled (som inte blev sämre för att informera alla oroliga) och tillslut kom grabbarna. Enligt viking line vare grabbarna själva som vela göra nått speciellt för sina fans och på så sätt bett om att få ge en signering för att komma lite närmare sina fans. De va ju gulligt!
När vi kom fram till Danny va de första han häver ur sig till mig "men.. haru skadat tassen?" .. heh. Dom va jättetrevliga och söta alla 3. Fråga hur man mådde och signerade mitt lilla bandage :) När ja skämtade me dom å sa att de va deras fel att ja gjort illa mig såg alla genast ut som "VA?! Va säger du!?" ^^ Då fick ja förklara för pojkarna :P Fast Erik verkade aningen stolt ändå å de kommenterade Danny på en gång "Ha, såg ut som du va glad över att hon gjort illa sig" fick han höra å då skulle ju såklart Erik genast motkommentera att så va inte alls fallet. :P Vi gav även Danny en liten guldmedalj med en 1a på. Förklarade att vi tyckte så synd om han för placeringen i Eurovision Dance Contest och att de va så orättvist. Men för oss kommer han alltid vara Nr 1. Han tackade så mycket och hängde medaljen runt halsen. Hörde att han visade upp den för några sen och va så stolt så. *skratt* :)


Vi gick sen tillbaks till hytten för att packa och göra oss klara för att gå av. Tog en liten stund å kliva av men det brukar de alltid göra på helger. Då de alltid är PACKAT me folk på båten. Den va ju slutsåld och allt nu oxå. Inte en enda hytt ledig som de såg ut. Så ja förstår ju att de va mycket folk på klubben.

Ute i bussen på väg upp till Gävle hör vi några tjejer ropa "Danny!" så vi tittar ut genom fönstret och där står han och väntar på taxi :)
Hem åkte vi och hem kom vi. Rätt glada efter en hyffsat lyckad kryssning (minus vissa skavanker då). Nu hoppas jag att nästa gång vi åker oxå blir lika lyckad, om inte bättre! Men när den gången kommer vet jag inte. De märks!
Hoppas ni njöt av min resa lika mycket som jag, även om vissa bara får läsa om den :) Men nästa gång kanske ni är den som får åka iväg och ha kul!

Kram!! // Kakan